Som tidigare rapporterats inköptes i somras ett efterlängtat solteleskop, ett Lunt 60 mm B600 (se bild). Det är utrustat med ett monokromatiskt sk H-alfa filter, (våglängd 6362.8 Å, spektralbredd ca 0.7 Å). Avsikten är att kunna studera spännande solfenomen som protuberanser, etc. Teleskopet användes för första gången under Malmöfestivalen och trots en mycket lugn solaktivitetet vid tillfället kunde vi se tydliga ytstrukturer och en mindre protuberans. Med detta teleskop får vi möjlighet att visa observatoriebesökare något spännande även under dagtid.
Succé för 100 timmar astronomi
2009-04-03
Observatoriets arrangemang under 100 timmar astronomi blev en stor succé. Det närmast perfekta vädret under fyra dagar bidrog till att massor av intresserade besökare kom för att titta genom teleskopen och lyssna på föredragen.
Över 900 besökare hade räknats in när de 100 timmarna var över, ett rekord i observatoriets 36-åriga historia. Alla hade fått se månen och Saturnus och många "oj!" och "häftigt!" hördes vid teleskopen. Inomhus fylldes lokalen till bristningsgränsen och flera föreställningar fick köras dubbelt.
Observatoriet har inför astronomiåret 2009 fått det särskilda uppdraget att upplåta ett av våra stora teleskop för fjärrstyrda observationer. Skolor i hela landet kan kostnadsfritt få möjlighet att från egna klassrum styra vårt teleskop och dess ljuskänsliga CCD-kamera. Det blir möjligt att utforska universums ljussvaga fenomen som nebulosor, stjärnhopar och galaxer på hundratals miljoner ljusårs avstånd.
Den 11 mars var Polhemskolans astronomiklass på besök på observatoriet. Vädret samarbetade och blev riktigt bra under kvällen. För första gången testades några nya pedagogiska grepp. Med hjälp av en kraftig laserpekare kunde stjärnor och stjärnbilder direkt pekas ut för hela gruppen. Sedan fick klassen tillfälle att inviga observatoriets nya uppsättning av kikare. Återigen med hjälp av laserpekare gick det alldeles utmärkt att guida hela gruppen samtidigt för att ta en närmare titt på bl a Orionnebulosan, månen och Plejaderna. I teleskop visades sedan samma objekt plus naturligtvis Saturnus.
Peter Linde berättar om astronomiåret
2009-01-15
Det internationella astronomiåret som utlysts av FN invigdes den 15 januari. Astronomiåret firas med anledning av att det år 2009 är 400 år sedan Galileo Galilei riktade ett teleskop mot himlen. Hans upptäckter ställde dåtidens världsuppfattning på ända. Peter Linde, ordförande för Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe och docent i astronomi intervjuas av programledaren Madeleine Fritsch och berättar om aktiviteter på observatoriet i Oxie under astronomiåret.
Med ganska medel går det att ta astrobilder... Bilden av Venus togs med en lätt avdammad 3 tums refraktor som med viss möda släpades ut i trädgården. Därefter sattes en mobiltelefonkamera med ännu större möda mot okularet.. Resultatet ses till höger. / Peter L
On March 13, 2008, the International Space Station passed across the field-of-view of Germany's remote sensing satellite, TerraSAR-X, at a distance of 195 kilometers, or 122 miles, and at a relative speed of 34,540 kilometers per hour, or more than 22,000 mph. In contrast to optical cameras, radar does not 'see' surfaces. Instead, it is much more aware of the edges and corners which bounce back the microwave signal it transmits. Smooth surfaces such as those on the station's solar generators or the radiator panels used to dissipate excess heat, unless directly facing the radar antenna, tend to deflect rather than reflect the radar beam, causing these features to appear on the radar image as dark areas. The radar image of the station therefore looks like a dense collection of bright spots from which the outlines of the space station can be clearly identified. The central element on the station, to which all the modules are docked, has a grid structure that presents a multiplicity of reflecting surfaces to the radar beam, making it readily identifiable. This image has a resolution of about one meter (about 39 inches). In other words, objects can be depicted as discrete units--that is, shown separately--provided that they are at least one meter apart. If they are closer together than that, they tend to merge into a single block on a radar image. Since this image was taken, the station has expanded and is more than 90 percent complete, including a full complement of solar arrays. Image Credit: DLR...