Den 2 april dukades det upp för Pub Brahe med mysbelysning, konst, öl och korv. Temat för kvällen var teknologi och astronomi och Jorge de Sousa Pires började med att berätta om de olika krafterna som verkar i samhället just nu. Begrepp som förstärkt verklighet, digitala assistenter och digitala klassrum förklarades och demonstrerades.

Läs mer på ASTB:s hemsida

alt

Under denna månad inträffar vårdagjämningen. Vårstjärnbilderna Jungfrun, Lejonet och Kräftan dominerar himlen i söder och öster under kvällen. Av planeterna är Jupiter (på kvällshimlen) och Saturnus (på morgonhimlen) lätta att se, men himlen bjuder denna månad också på en ljus komet: C/2011 L4 (PANSTARRS).

 

När februarikvällen mörknar står vinterns stjärnbilder Orion och Oxen redan högt i söder, och vårens ankomst antyds av stjärnbilden Lejonet, som dominerar kvällshimlen i öster. Den ganska oansenliga stjärnbilden Kräftan, mellan Lejonet och Tvillingarna, står i sydöst och bjuder på en vacker syn i fältkikare. Nära stjärnbildens mitt hittar man med kikarens hjälp ett knyte av stjärnor som kallas Bikupan. Det är en öppen stjärnhop, belägen ca 600 ljusår bort, som består av ganska unga stjärnor. Om himlen är mörk syns Bikupan som ett svagt, oupplöst sudd för blotta ögat. På stjärnkartan är hopen utmärkt med sitt latinska namn, Praesepe.

Bikupan

 

Den som söker en utmaning kan på kvällen den 15 februari uppsöka en plats med fri horisont åt väster och efter solnedgången spana efter planeten Merkurius, som då syns ett fåtal grader över horisonten, vid magnitud -0,7. Högre upp, i sydväst, syns Månen som en skära.

Saturnus

I Oxen hittar vi planeten Jupiter, som är synlig stora delar av februarinatten. I skymningen den 18 februari har planeten sällskap av Månen på himlen. I söder på morgontimmarna står planeten Saturnus, till höger om Spica i stjärnbilden Jungfrun (se stjärnkartan här invid). På morgnarna den 2 och 3 februari syns Månen på samma del av himlen som Saturnus och Spica. Den morgonpigge kan också, i öster, få syn på sommarstjärnbilderna Svanen, Lyran och Örnen.

Anders Nyholm

Bilderna i detta stjärnhimmelstips bygger på planetarieprogrammet Stellarium.

alt

Under januari fortsätter stjärnbilden Orion och planeten Jupiter att dominera kvällshimlen, och den berömda variabla stjärnan Algol står bra till för att följa. Med förhoppning om molnfria nätter följer här en beskrivning av natthimlen i januari.

Den tidiga vintern har hittills inte tillåtit många stjärnklara kvällar. Med minusgrader ges dock ofta en mörk himmel när molnen väl dragit bort. Årets längsta nätter ger då en mycket rik stjärnhimmel, i år dominerad av planeten Jupiter. 12-15 dec syns meteorsvärmen Geminiderna som denna gång slipper att störas av månljus.

 

November och december har hittills inte tillåtit många stjärnklara kvällar. Blir det minusgrader och molnfritt kan man dock ofta räkna med en mörk himmel, årets längsta nätter visar då upp många stjärnor. Vill man se planeter behöver man titta ut på morgonhimlen, där Venus lyser mycket starkt i sydöstlig riktning.

Måndagen den 12 mars blev det stor succé för vår visning av det ovanliga och vackra himmelsmötet mellan planeterna Venus och Jupiter. Massmedia hade noterat vårt arrangemang och ca 200 besökare tog sig till observatoriet för att med egna ögon och med hjälp av våra teleskop beskåda uppvisningen på himlen.

Vårtecknen hopar sig, så även på stjärnhimlen. Nätterna blir kortare och vinterstjärnbilderna försvinner. I mitten av månaden ser vi ett ovanligt och vackert sammanträffande då planeterna Venus och Jupiter kommer varandra nära (se animation). Samtidigt syns Mars i öster.

Den 10 dec var det månförmörkelse. Den totala fasen slutade dock redan ungefär när månen gick upp och solen gick ner, vilket gjorde det svårt att observera. Icke desto mindre var solgruppens medlemmar ute och fotograferade. Deras rapport med bilder finns här. Sydsvenskan hade en liten notis och på Cassiopeiabloggen finns fina bilder.

Den 8-10 november passerade asteroiden YU55 jorden på nära håll, bara 85 % av månens avstånd (325 000 km). Asteroiden är ca 400 m i diameter och var mycket ljussvag. Ett försök att observera gjordes från TBO men tyvärr var himlen igentäckt av moln.


Efter höstdagjämningen kommer mörket allt snabbare. Redan från kl 19.30 är himlen mörk. I öster blir planeten Jupiter allt mer dominerande och kommer att synas väl under hela hösten. Övriga planeter synliga för blotta ögat ligger för närvarande nära solen och syns därför inte på natthimlen.

Nätterna blir kortare men ännu är stjärnhimlen mörk från ca kl 21.30. Planeten Saturnus syns bättre och bättre och vår mest kända stjärnbild, Karlavagnen (egentligen Stora Björnen) står nu rakt ovanför oss.



Februari månads stjärnhimmel innehåller en lång rad ljusa stjärnor som är synliga samtidigt, däribland den ljusaste av dem alla, Sirius. Tidigt på kvällen, i sydväst,  dominerar planeterna Venus och Jupiter.



Den tidiga vintern har hittills inte tillåtet många stjärnklara kvällar. Med minusgrader ges dock en mörk himmel när molnen väl dragit bort eftersom fukten ofta försvinner ur luften. Årets längsta nätter ger då en mycket rik stjärnhimmel. 12-15 dec syns meteorsvärmen Geminiderna som i år slipper att störas av månljus.