Den tidiga vintern har hittills inte tillåtit många stjärnklara kvällar. Med minusgrader ges dock ofta en mörk himmel när molnen väl dragit bort. Årets längsta nätter ger då en mycket rik stjärnhimmel, i år dominerad av planeten Jupiter. 12-15 dec syns meteorsvärmen Geminiderna som denna gång slipper att störas av månljus.

 

November och december har hittills inte tillåtit många stjärnklara kvällar. Blir det minusgrader och molnfritt kan man dock ofta räkna med en mörk himmel, årets längsta nätter visar då upp många stjärnor. Vill man se planeter behöver man titta ut på morgonhimlen, där Venus lyser mycket starkt i sydöstlig riktning.

Måndagen den 12 mars blev det stor succé för vår visning av det ovanliga och vackra himmelsmötet mellan planeterna Venus och Jupiter. Massmedia hade noterat vårt arrangemang och ca 200 besökare tog sig till observatoriet för att med egna ögon och med hjälp av våra teleskop beskåda uppvisningen på himlen.

Vårtecknen hopar sig, så även på stjärnhimlen. Nätterna blir kortare och vinterstjärnbilderna försvinner. I mitten av månaden ser vi ett ovanligt och vackert sammanträffande då planeterna Venus och Jupiter kommer varandra nära (se animation). Samtidigt syns Mars i öster.

Den 10 dec var det månförmörkelse. Den totala fasen slutade dock redan ungefär när månen gick upp och solen gick ner, vilket gjorde det svårt att observera. Icke desto mindre var solgruppens medlemmar ute och fotograferade. Deras rapport med bilder finns här. Sydsvenskan hade en liten notis och på Cassiopeiabloggen finns fina bilder.

Den 8-10 november passerade asteroiden YU55 jorden på nära håll, bara 85 % av månens avstånd (325 000 km). Asteroiden är ca 400 m i diameter och var mycket ljussvag. Ett försök att observera gjordes från TBO men tyvärr var himlen igentäckt av moln.


Efter höstdagjämningen kommer mörket allt snabbare. Redan från kl 19.30 är himlen mörk. I öster blir planeten Jupiter allt mer dominerande och kommer att synas väl under hela hösten. Övriga planeter synliga för blotta ögat ligger för närvarande nära solen och syns därför inte på natthimlen.

Nätterna blir kortare men ännu är stjärnhimlen mörk från ca kl 21.30. Planeten Saturnus syns bättre och bättre och vår mest kända stjärnbild, Karlavagnen (egentligen Stora Björnen) står nu rakt ovanför oss.



Februari månads stjärnhimmel innehåller en lång rad ljusa stjärnor som är synliga samtidigt, däribland den ljusaste av dem alla, Sirius. Tidigt på kvällen, i sydväst,  dominerar planeterna Venus och Jupiter.



Den tidiga vintern har hittills inte tillåtet många stjärnklara kvällar. Med minusgrader ges dock en mörk himmel när molnen väl dragit bort eftersom fukten ofta försvinner ur luften. Årets längsta nätter ger då en mycket rik stjärnhimmel. 12-15 dec syns meteorsvärmen Geminiderna som i år slipper att störas av månljus.

Höstmörkret är på väg mot vintermörker, inte minst genom återställandet av våra klockor till normaltid. Stjärnhimlen är mycket vacker mellan molnen och planeten Jupiter fortsätter att dominera i sydost.  Passa på att studera två stjärnor som ändrar sin ljusstyrka!

Dagsljuset börjar lägga sig sent och vi lämnar de långa nätterna. Maj är trots allt en månad som erbjuder amatörastronomerna en behaglig vistelse utomhus och en mängd objekt som är värt att observera.