Det är inte bara möjligt att studera galaxerna själva eller objekt i dem, utan också hur de grupperar sig i rymden. Visserligen kan vi bara studera den rumsliga fördelningen projicerad på himmelssfären om vi inte känner eller kan mäta de noggranna avstånden till de olika observerbara galaxerna.

Man har då funnit att galaxerna grupperar sig i hopar. Vår egen vintergata ligger t.ex. i en lokal grupp av galaxer tillsammans med Andromedagalaxen, M33 och ett flertal mindre galaxer. En närbelägen hop är den s.k. Virgohopen, som fått sitt namn efter den stjärnbild som den befinner sig i - nämligen Virgo eller Jungfrun. Slår man upp kartbladet över Virgohopen i en atlas ser man vilken mängd galaxer som det handlar om.

CCD kamerans synfält är emellertid för litet för att kunna täcka virgohopen. Visserligen kan enstaka galaxer i hopen studeras, men någon helhet är svår att få. Istället kan man välja ut mera avlägsna galaxhopar för detaljstudier. En lämplig hop finns t.ex. i Stora Björnen.

Exponerar vi CCDn så att vi får så svaga stjärnor med som möjligt och om vi tar bilder likt en mosaik i området, kan vi göra en karta över galaxhopen. Observationen innebär då t.ex. nio djupa (med lång exponeringstid) bilder som i efterhand kan användas för att kartlägga hela området. På skolan kan sedan dessa bilder detaljstuderas. Kan man sätta upp några kriterier om hur en stjärna och en galax skiljer sig till utseendet, borde man kunna sortera ut galaxerna och därmed tillverka en karta över hopen.

Kriterierna kan t.ex. vara att alla stjärnor måste ha samma form, medan galaxerna kan avvika från denna. Stjärnor är på det avstånd vi betraktar dem punkter (vi upplöser inte stjärnytorna) och därmed måste all breddning av stjärnans bild vara orsakad av antingen teleskopet (diffraktion eller avbildningsfel) eller jordatmosfären (fluktuationer i brytningsindex p.g.a. bl.a. turbulens). Galaxer kan emellertid avvika eftersom de ofta inte är punktobjekt. T.ex. kan de vara ovala eller ha en bredare (suddigare) bild. Riktigt närbelägna galaxer har förstås rikligt med detaljer och då är det knappast några problem med identifikationen.