Sällskapets unike solobservatör, Lars-Åke Truedsson, har gjort nästan 5000 observationer under 25 års tid. Nu har han rapporterat in sina 500 senaste som tydligt visar det senaste solaktivitetsmaximumet. De vita prickarna är individuella observationer och röda markeringar motsvarar medelvärden för en vecka.

Under årens lopp har han rapporterat in flera gånger. Läs mer om honom och observationerna, 2023, 2021, 2020, 2016, 2014, 2013, 2012, 2011, 2010 och 2009!  

Så här berättar han själv om de senaste resultaten:

Solfläckscykel 25 är i avtagande.

Solfläckscykel 25 började i december 2019 och förväntas pågå till ungefär 2030.

Solfläcks maximum inträffade under oktober 2024 (Ref.: https://www.sidc.be/article/solar-cycle-25-reached-its-maximum-october-2024)

Den internationella expertgruppen för prognoser av solcykel 25, som leds gemensamt av NOAA och NASA, har offentliggjort sin senaste prognos för solcykel 25. Gruppen var enig om att cykel 25 skulle ha en genomsnittlig intensitet och likna cykel 24. (Oktober 2020) (Ref.: https://www.esa.int/ESA_Multimedia/Images/2020/10/Solar_cycle_25_prediction_NOAA)

Tidiga observationer av solfläckar och solaktivitet visade en gradvis ökning i antalet solfläckar, vilket därför antydde att solfläckscykel 25 skulle bli starkare än solfläckscykel 24. Detta antagande visade sig också stämma bra med kommande observationer.

Solfläckscyklerna, som i genomsnitt varar i cirka 11 år, uppvisar ofta dubbeltoppar (två distinkta maxima) snarare än en jämn kurva. Detta fenomen, även känt som Gnevyshev-Ohl-effekten, beror på solens komplexa magnetiska processer.

Den huvudsakligen orsakerna till dessa två toppar är:

Solens magnetfält ändrar polaritet under maximum. Ofta sker denna omkastning inte samtidigt på norra respektive södra halvklotet. Den första toppen kan drivas av aktivitet på det ena halvklotet, och den andra toppen av aktivitet på det andra.
Detta kallas Asymmetrisk polomkastning.

Forskning tyder på att varje solcykel består av två överlappande "vågor" eller pulser av magnetisk aktivitet som rör sig mot ekvatorn. Dessa kan resultera i två toppar i antalet solfläckar. Det förekommer alltså Två vågor av aktivitet.

Solfläckar uppstår när starka magnetfält från solens inre stiger upp till ytan (fotosfären). Dessa magnetfält uppvisar en 22-årig cykel (Hale-cykeln) där polariteten växlar, vilket bidrar till komplexiteten i hur fläckarna bildas och avtar, vilket kan ge en ojämn intensitetskurva.
Vi har alltså en Magnetisk komplexitet!

Sammanfattningsvis beror således dubbeltoppen på att solens magnetiska aktivitet är uppdelad över de två hemisfärerna och sker i två på varandra följande vågor under ett solmaximum.

Solfläcks cykel 25 har nyligen även visat tecken på solfläcksfria dygn (23–25 februari 2026) enl. Spaceweather.com. Jag kunde dock inte observera detta p.g.a. molnigt väder.

Detta innebär en förvarning av kommande solfläcksminimum, Vid tiden runt föregående solfläcksminimum anges att det mellan 2018 till 2022 förekom mer än 700 solfläcksfria dagar. Ref.: https://spaceweather.com/images2026/23feb26/righthere.jpg

Men solfläckscykeln fortsätter mot sitt minimum och sedan tar nästa cykel vid!

Lars-Åke Truedsson